Saknad
Sitter i min ensamhet tidigare idag kände jag glädje nu känner jag sorg.
Mats idag är det 3år sedan du dog. Jag kommer aldrig glömma Nathalies skrik. Hur jag sprang och aldrig mer ville vända om.
Ska det fortsätta vara så varje Februari i resten av mitt liv?
En stor del av mig är lycklig en annan del gråter.
En del saknar och en del längtar. Känna den känslan igen. Den lyckan.
Men nästa gång utan rädsla, utan ångest och tillsammans med någon.
Jag ville men samtidigt inte.
Ett samtal med mamma och jag känner mig extremt, ensam, liten och rädd.
För två år sedan var mitt hjärta krossat, tömmt på känslor och en extrem skuld.
För lite mer än två år sedan fick jag ett besked som fick mig att gråta av lycka och av sorg.
Jag grät för jag ville men jag kunde inte.
Där slutade jag leva för en tid.
Det blev slutet för Skåne.
För 2 år sedan och 19 dagar sedan försvann en del av mig
För 2 år sedan och 30 dagar sedan fick jag veta att jag aldrig mer skulle vara densamma som då.
Om 4 dagar har jag bott i Uppsala i 2år.
Jag saknar dig som jag aldrig mött.
Mats idag är det 3år sedan du dog. Jag kommer aldrig glömma Nathalies skrik. Hur jag sprang och aldrig mer ville vända om.
Jag saknar er! Mina änglar. Sov gott och ta hand om varandra vi saknar er här nere och minnet försvinner aldrig!
Kommentarer
Trackback
